Kartläggningsmaterial förskoleklass: Guide för lärare

En förmiddag i oktober sitter du i grupprummet med en elev i taget medan resten av barngruppen bygger med klossar eller ritar. Någon knackar på dörren och vill ha hjälp att öppna en limtub. Du försöker hålla fokus på eleven framför dig, som tittar tyst på bildkorten och gissar på "sommar" när du frågar vilket ljud "sol" börjar med.

Kartläggningsarbetet i förskoleklass kan kännas tidspressat och administrativt tungt när elevgruppen spretar. Samtidigt är kartläggningen skolans skarpaste verktyg för att fånga upp de elever som riskerar att hamna på efterkälken innan den formella läsundervisningen i årskurs 1 ens har startat.

Vad säger garantin och Lgr22 om kartläggning?

Enligt garantin för tidiga stödinsatser är det obligatoriskt för alla skolor att genomföra Skolverkets nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass under höstterminen. För den språkliga delen heter materialet *Hitta språket*.

Syftet är inte att sätta etiketter eller mäta prestationer i traditionell mening. Enligt Lgr22 ska undervisningen i förskoleklass stimulera elevernas utveckling och lärande, och kartläggningsmaterialet är ett stöd för att läraren ska kunna anpassa undervisningen utifrån varje barns behov. I fokus för språkkartläggningen står de grundläggande förmågor som banar väg för avkodning:

• Fonologisk medvetenhet (förmågan att lyssna ut ljud, rimma och manipulera språkljud)
• Bokstavskännedom och kopplingen mellan grafem och fonem
• Intresse för skriftspråket och förståelse för hur text fungerar

Resultaten sammanställs och ger läraren en tydlig bild av behoven i barngruppen. De fungerar också som ett officiellt beslutsunderlag för rektorn, som har det yttersta ansvaret för att fördela resurser och specialpedagogiskt stöd dit behoven är som störst.

Från kartläggningsprotokoll till konkreta insatser

Att pricka av observationspunkter i ett protokoll förändrar ingenting i sig självt. Det avgörande är vad som händer dagen efter att kartläggningen är avslutad. Om en elev visar osäkerhet eller riskerar att inte nå de kunskapskrav som senare ställs i årskurs 1, slår garantin fast att skolan skyndsamt ska sätta in extra anpassningar eller påbörja en utredning om särskilt stöd. Du ska inte vänta till våren och hoppas att det "lossnar" av sig självt.

Vikten av att agera direkt bekräftas av forskningen. Enligt IFAU-rapporten 2019:7 ger strukturerade, tidiga insatser påtagliga effekter på läsförmågan. I studien, som omfattade 161 elever i förskoleklass och årskurs 1 vid 12 svenska skolor, kunde 65 % av eleverna i insatsgruppen avkoda minst ett ord efter avslutad träning, jämfört med 18 % i kontrollgruppen. Eleverna i insatsgruppen avkodade i genomsnitt 6,54 ord mot 1,3 ord i kontrollgruppen – ungefär fem gånger fler ord.

Studien visade en effektstorlek på 1,07 för avkodning och 1,03 för bokstavskunskap, vilket bekräftar att systematisk träning direkt efter en kartläggning av tidig läsutveckling gör mätbar skillnad för de elever som behöver det mest. Mer om resultaten finns att läsa under vår sammanställning av forskning om tidig läsinlärning.

Multisensorisk undervisning när kartläggningen visar luckor

När kartläggningsmaterialet i förskoleklass visar att elever saknar stabil fonologisk medvetenhet eller inte kopplar bokstav till ljud, räcker det sällan med att bara exponera dem för mer text i allmänhet. Elever som kämpar med den fonologiska koden behöver strukturerad syntetisk ljudning och flera ingångar till minnet.

Ett arbetssätt som visat goda resultat i praktiken är en multisensorisk arbetsgång. Här får eleven se bokstaven, höra språkljudet, forma bokstaven med handalfabetet och samtidigt ljuda samman fonemen till korta ord. Genom att koppla en fysisk rörelse till språkljudet blir det abstrakta ljudsystemet påtagligt och lättare att automatisera.

I Läsklars lärarundersökning 2026, där 132 lärare och specialpedagoger deltog, uppgav 86 % att strukturerade metoder med tidig avkodningsträning kan minska behovet av särskilt stöd senare under skolgången. Hela 87 % uppgav att de ville fortsätta arbeta med arbetssättet just på grund av att eleverna snabbt kom igång med läsningen.

Många skolor väljer att komplettera det obligatoriska materialet med en mer frekvent, samlad kartläggning i vardagen. Det gör det möjligt att följa exakt vilka bokstavsljud eleven behärskar från vecka till vecka, utan att behöva vänta på nästa stora avstämningsperiod.

Så gör du i klassrummet

1. Skapa lugn runt genomförandet. Sitt inte ensam med ansvaret för 24 elever under kartläggningsveckorna. Lyft frågan med rektor så att en kollega eller specialpedagog kan ta helgruppen medan du genomför de individuella aktiviteterna i *Hitta språket*.

2. Analysera på gruppnivå först. Innan du planerar enskilda stödinsatser, titta på klassmönstret. Om åtta elever har svårt att isolera första ljudet i ord behöver hela gruppen mer fonologiska lekar, munmotoriska övningar och strukturerad ljudträning under samlingarna.

3. Koppla direkt till ljud-bokstav. Stanna inte vid auditiva rim- och ljudövningar om kartläggningen visar osäkerhet. Koppla fonemen till bokstäver och handtecken så tidigt som möjligt så att kopplingen mellan ljud och form rotar sig.

4. Följ upp insatserna skyndsamt. Om en elev visar risk i kartläggningen under oktober och får extra anpassningar ska du inte vänta till vårterminens slut med att stämma av. Gör en kort avcheckning efter fyra till sex veckor för att se om anpassningen gett effekt eller om insatsen behöver justeras.

Vanliga frågor om kartläggningsmaterial i förskoleklass

Är kartläggningsmaterial obligatoriskt i förskoleklass?

Ja, det är obligatoriskt enligt skollagen och garantin för tidiga stödinsatser att genomföra Skolverkets nationella kartläggningsmaterial under höstterminen i förskoleklass. Materialet omfattar två delar: språklig medvetenhet (*Hitta språket*) samt matematiskt tänkande (*Tänka, resonera och räkna*).

När under läsåret ska kartläggningen genomföras?

Kartläggningen ska genomföras under höstterminen i förskoleklass. Tanken är att identifiera elevernas styrkor och behov så tidigt som möjligt för att skolan ska hinna sätta in anpassningar och stöd under resten av läsåret.

Vad händer om en elev visar svårigheter i Hitta språket?

Om kartläggningen visar att en elev riskerar att inte nå framtida kunskapskrav ska läraren och skolan skyndsamt sätta in extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om anpassningarna inte bedöms vara tillräckliga ska rektor informeras och en utredning om särskilt stöd påbörjas utan dröjsmål.

Får skolan använda andra kartläggningsmaterial än Skolverkets?

Ja, skolan får använda kompletterande material och formativa avstämningar, men de kan aldrig ersätta Skolverkets obligatoriska material. Många lärare använder egna formativa verktyg för att följa bokstavsinlärning och ljudning mer frekvent under terminens gång.