Kartläggning i förskoleklass 2026 – nya Hitta språket och vägen till rätt insats
Kartläggningen görs i september, pärmen ställs tillbaka i hyllan, och i februari upptäcker någon att tre elever fortfarande inte kan koppla ljud till bokstav. Det är inte materialets fel — det är glappet mellan att veta och att göra något. Från höstterminen 2026 gäller Skolverkets reviderade Hitta språket i förskoleklass och Fånga språket i åk 1, båda terminerna. Här går vi igenom vad som är nytt, hur du läser av indikationerna och hur vägen från kartläggning till faktisk stödinsats ser ut när vardagen är full.
Detta gäller hösten 2026
- De reviderade obligatoriska materialen gäller från höstterminen 2026 och ersätter de äldre.
- Förskoleklass: reviderade Hitta språket på höstterminen, i grupp och i ordinarie undervisning.
- Åk 1: Fånga språket på både höst- och vårterminen.
- Revideringen gäller de obligatoriska delarna i F–1. De tidigare delarna för åk 2–3 ingår inte.
- Vid en indikation på stödbehov gör läraren en särskild bedömning i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
Hitta språket i förskoleklass hösten 2026
Hitta språket är Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial för förskoleklass. Det genomförs i grupp under höstterminen, inom ordinarie undervisning och med fördel av undervisande lärare.
Materialet är reviderat och gäller i sin nya form från höstterminen 2026. Det har tydligare fokus på läsningens grunder, kortare tidsåtgång och tydligare gränsvärden för när ett resultat utgör en indikation på att eleven kan behöva stöd. Till materialet hör också sammanställningsunderlag i pdf och i format anpassat för IT-system och lärplattformar.
Ordavkodning ingår nu i Hitta språket. Den sista delen med sammanljudning ska däremot endast genomföras med elever som genomgående visat fonemisk medvetenhet och kan koppla bokstäver till bokstavsljud. Ett av syftena är att hitta elever som kommit långt och behöver extra utmaningar – det är inget krav att alla elever ska kunna avkoda i förskoleklass.
Kartläggningen hänger ihop med garantin för tidiga stödinsatser. Visar materialet en indikation på stödbehov gör läraren en särskild bedömning i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Befarar ni att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna ska extra anpassningar sättas in skyndsamt, och vid möjligt behov av särskilt stöd kan en anmälan till rektor bli aktuell. Stödet planeras i samråd och följs upp kontinuerligt.
Undrar du hur detta ser ut i klassrummet? Se hur Läsklar tränar det kartläggningen pekar ut
Vad är nytt i Hitta språket 2026?
Fem förändringar som märks direkt i planeringen och i genomförandet.
Tydligare fokus på läsningens grunder
Materialet riktar in sig mer på fonemisk medvetenhet, ljud–bokstav-koppling och tidig ordavkodning.
Ny forskningsbakgrund och undervisningsförslag
Till materialet hör en uppdaterad forskningsbakgrund och konkreta förslag på undervisning att gå vidare med.
Kortare tidsåtgång och färre moment
Antalet moment har minskat, vilket gör genomförandet mindre tidskrävande i ordinarie undervisning.
Tydligare gränsvärden
Det framgår klarare när resultatet utgör en indikation på att eleven kan behöva stöd.
Bättre sammanställningsunderlag
Sammanställningsunderlagen finns både som pdf och i format anpassat för IT-system och lärplattformar.
Utöver detta ingår ordavkodning i materialet, och de nya materialen ersätter de äldre. Revideringen gäller de obligatoriska delarna i F–1 – de tidigare delarna för åk 2–3 ingår inte.
Från Hitta språket till Fånga språket i åk 1
De obligatoriska materialen i F–1 hänger ihop: Hitta språket i förskoleklass följs av Fånga språket i åk 1.
Förskoleklass: Hitta språket
Reviderade Hitta språket används på höstterminen. Det genomförs i grupp, i ordinarie undervisning och med fördel av undervisande lärare.
Åk 1: Fånga språket
I åk 1 används Fånga språket på både höst- och vårterminen, som en fortsättning på kartläggningen från förskoleklass.
Tillsammans ger Hitta språket och Fånga språket en sammanhängande bild av elevens läs- och skrivutveckling under de första två åren. Pedagogen kan följa progressionen och tidigt uppmärksamma elever som behöver intensifierad träning i fonemisk medvetenhet, ljud–bokstav-koppling eller avkodning – och elever som behöver utmaningar.
Ta med underlaget i överlämningen mellan förskoleklass och åk 1, så att insatser som redan startat kan fortsätta utan avbrott.
Vad behöver ni egentligen veta om eleven?
Hitta språket ger indikationerna. För att forma en insats behöver pedagogen följa upp några konkreta områden närmare – här är det som brukar avgöra vad träningen ska innehålla.
Fonemisk medvetenhet
Kan eleven urskilja fonem i början, slutet och inuti enkla ord samt dela upp enkla ord i fonem?
Bokstavskunskap
Känner eleven igen bokstävernas form och kopplar bokstaven till rätt ljud — inte bara till bokstavens namn?
Tidig avkodning
Kan eleven ljuda ihop enkla, ljudenliga ord (is, sol, mat) — eller fastnar det vid sammanljudningen?
Språkförståelse och ordförråd
Förstår eleven det ni läser tillsammans? Hur ser ordförrådet ut, särskilt för elever med svenska som andraspråk?
Få kartläggningschecklistan för förskoleklass
Vi mejlar dig en enkel checklista med vad du följer upp när under läsåret – och vilka signaler som betyder att en elev behöver extra stöd.
- Vad du kartlägger i augusti, januari och maj
- Varningssignaler som är värda att agera på direkt
- Hur du dokumenterar utan extra administration
Sammanfattning i video
Kartläggning i förskoleklass på 60 sekunder
Praktisk arbetsgång i fem steg
Så här kan flödet se ut från kartläggning i förskoleklass till konkret insats för enskilda elever.
- 1
Genomför Hitta språket i grupp
Materialet genomförs i förskoleklass under höstterminen, i grupp och inom ordinarie undervisning – med fördel av undervisande lärare.
- 2
Läs av indikationer mot gränsvärdena
Använd materialets gränsvärden och sammanställningsunderlag för att se vilka elever som visar en indikation på att behöva stöd – och vilka som kommit långt och behöver utmaningar.
- 3
Gör en särskild bedömning i samråd
Vid en indikation gör läraren en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
- 4
Planera stöd eller utmaning – skyndsamt
Om ni befarar att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna ska extra anpassningar sättas in skyndsamt. Vid möjligt behov av särskilt stöd kan en anmälan till rektor bli aktuell. Elever som kommit långt planeras in på utmaningar.
- 5
Följ upp kontinuerligt och överlämna
Stödet planeras i samråd och följs upp kontinuerligt. Dokumentera vad eleven klarar själv och med stöd, och överlämna underlaget inför åk 1.
Det här brukar krångla i praktiken
Några återkommande situationer som pedagoger möter när tidig läsutveckling kartläggs — och hur de kan hanteras.
Eleven gissar utifrån bild eller sammanhang
Vid kartläggning av tidig avkodning, täck bilden ibland och be eleven följa ljuden i ordet i stället för att gissa.
Eleven har svenska som andraspråk
Skilj på språkförståelse och avkodning. Eleven kan behöva stöd i ord och begrepp samtidigt som ni följer fonemisk medvetenhet och bokstavskunskap systematiskt.
Resultatet känns otydligt
Använd materialets gränsvärden som utgångspunkt och komplettera med det ni observerar över tid. Vid en indikation görs en särskild bedömning i samråd med specialpedagogisk kompetens.
Det är svårt att hinna med
Revideringen har kortat tidsåtgången och minskat antalet moment. Korta, återkommande observationer under ordinarie undervisning ger ofta ett bättre underlag än en lång session.
Relaterade guider
Områden som hänger tätt ihop med kartläggningen och som ni kan behöva läsa parallellt.
Fonologisk medvetenhet
Vad det är, hur det tränas steg för steg och hur det kopplas till bokstavsljud och avkodning.
Läs guidenAvkodning – vad det är och hur du tränar den
Nästa steg efter kartläggningen: från bokstavsljud till att läsa ord eleven aldrig sett förut.
Läs guidenFlerspråkiga elever
Så tolkar du kartläggningen när eleven är nyanländ eller läser på sitt andraspråk.
Läs guidenAvkodning och läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken, vad pedagogen kan observera och vilket stöd som fungerar när avkodningen inte sätter igång.
Läs guidenJämför läsmetoder
Bornholmsmodellen, Fonomix och Läsklar sida vid sida — saklig översikt för skolor som väljer metod.
Läs jämförelsenFör skolledare
Underlag, kostnad och hur en tidig läsinsats kan förankras — utan att bli ännu ett projekt.
Läs skolledarsidanVill ni arbeta strukturerat efter kartläggningen?
Läsklar är inte en del av Skolverkets kartläggning. Det är ett strukturerat material som skolan kan välja som insats när Hitta språket pekat ut ett behov – med tydlig, multisensorisk träning i fonemisk medvetenhet, ljud–bokstav-koppling och tidig avkodning.