PISA 2025 läsförståelse: vad skolan behöver veta

Nästan var tredje svensk 15-åring läser i dag så svagt att det bromsar allt annat lärande. Det är den siffran som sticker ut i PISA 2025 – inte genomsnittet.

Och de som tappat mest är de elever som redan hade det tyngst.

För den som undervisar i förskoleklass eller årskurs 1 kan PISA kännas långt bort. Femtonåringar, internationella jämförelser, poängskalor. Men eleven som i mars fortfarande stannar upp vid varje bokstav i "sol" är samma elev som ska tolka faktatexter i nian. Det är där kopplingen finns, och den är obekväm.

Resultaten pekar inte ut en enda förklaring, och de ger definitivt ingen enkel lösning. Men de gör det svårare att skjuta upp arbetet med bokstavskännedom, språkljud och avkodning till senare.

De viktigaste resultaten om läsförståelse

I PISA 2025 fick svenska 15-åringar i genomsnitt 466 poäng i läsförståelse. Det är:

• 21 poäng lägre än 2022
• 50 poäng lägre än år 2000
• Sveriges lägsta uppmätta resultat sedan PISA startade

Sverige ligger nu på samma statistiska nivå som OECD-genomsnittet, 461 poäng. Nedgången är samtidigt internationell: 28 av de 37 OECD-länder som hade jämförbara resultat från 2022 försämrades i läsförståelse.

Skolverket betonar därför att utvecklingen inte är unik för Sverige. Men det gör inte de svenska resultaten mindre allvarliga. Enligt OECD:s uppskattning motsvarar den svenska nedgången sedan 2022 ungefär vad en 15-åring i genomsnitt lär sig under ett läsår.

Var tredje elev når inte en grundläggande nivå

Den tydligaste varningssignalen är andelen elever som inte når nivå 2 – den nivå som OECD beskriver som grundläggande för fortsatt lärande.

På nivå 2 kan en elev bland annat identifiera huvudbudskapet i en medellång text, hitta relevant information, dra enkla slutsatser och förstå grundläggande samband. I PISA 2025 nådde 31 procent av de svenska eleverna inte denna nivå.

Utvecklingen över tid är markant:

• 2000: 13 procent under grundläggande nivå
• 2022: 24 procent
• 2025: 31 procent

Samtidigt minskade andelen elever på de mest avancerade läsnivåerna från 10 till 8 procent mellan 2022 och 2025. Det handlar alltså inte bara om ett sjunkande genomsnitt: gruppen som har svårt att tolka, värdera och dra slutsatser ur texter har blivit betydligt större.

De svagaste läsarna tappar mest

PISA-resultaten visar en nedgång bland både hög- och lågpresterande elever, men tappet är ojämnt fördelat.

Bland de relativt lågpresterande eleverna sjönk resultatet med 26 poäng mellan 2022 och 2025. Bland de relativt högpresterande var nedgången 11 poäng. Skillnaden mellan grupperna har därför vuxit.

I ett längre perspektiv är mönstret ännu tydligare. Sedan år 2000 har resultatet vid den 10:e percentilen minskat med 80 poäng. Det betyder inte att samma elever följts över tid, men det visar att den svagare delen av resultatfördelningen har förskjutits kraftigt nedåt.

När de elever som redan kämpar halkar efter snabbare än andra blir läsningen ett hinder i varje ämne. Textuppgiften i matematik, instruktionen på arbetsbladet, faktarutan i NO – allt förutsätter att avkodningen sitter.

I praktiken märks det tidigt. Eleven som gissar utifrån första bokstaven, den som orkar med två rader och sedan tappar tråden, den som helst ber en kompis läsa högt. Signalerna finns där i förskoleklass, men de är lätta att missa i en klass där tjugofem elever ligger på tio olika nivåer. Det är därför det är värt att veta vad man ska titta efter: tidiga varningssignaler för lässvårigheter.

Fortsatt stora skillnader mellan elevgrupper

Pojkar och flickor

Flickor fick i genomsnitt 487 poäng i läsförståelse och pojkar 447 poäng – en skillnad på 41 poäng. Bland pojkarna nådde 38 procent inte en grundläggande nivå, jämfört med 24 procent av flickorna.

Socioekonomisk bakgrund

Bland elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund låg 45 procent under grundläggande nivå i läsförståelse. Motsvarande andel bland elever med mer gynnsam bakgrund var 17 procent.

Skillnaden mellan grupperna har minskat sedan 2022, men främst därför att även elever med mer gynnsamma förutsättningar har fått betydligt lägre resultat. Det är alltså inget tecken på att de mest utsatta eleverna hunnit ikapp.

Migrationsbakgrund

Andelen elever under grundläggande nivå var:

• 23 procent bland elever med svensk bakgrund
• 41 procent bland elever födda i Sverige med utländsk bakgrund
• 55 procent bland utlandsfödda elever med utländsk bakgrund

Socioekonomiska faktorer förklarar en del av skillnaderna, men inte hela – även efter statistiska justeringar återstår betydande resultatskillnader. För de eleverna spelar den språkliga grunden i tidig läsundervisning extra stor roll, något vi går igenom i guiden om läsinlärning för flerspråkiga elever.

Det finns ingen enda förklaring till nedgången

PISA är en omfattande jämförelse av kunskapsresultat, men undersökningen kan inte ensam fastställa varför resultaten har sjunkit. Skolverket och OECD pekar i stället på flera möjliga faktorer på elev-, skol- och samhällsnivå: förändrade läsvanor hos barn och vuxna, omfattande användning av mobiltelefoner och digitala verktyg, svagare uthållighet i krävande uppgifter, förändrad motivation, skolklimat, fler elever i behov av stöd och kvarvarande effekter av pandemin.

Det är viktigt att inte göra en enskild faktor till hela förklaringen. PISA 2025 visar framför allt var problemen är stora, inte att en viss undervisningsmetod, skärmvanor eller pandemin ensam har orsakat dem.

PISA mäter 15-åringar – men läsgrunden läggs långt tidigare

PISA prövar avancerad läsförståelse hos 15-åringar: att förstå, använda, värdera och reflektera över texter. Det är något annat än den första läsinlärningen i förskoleklass och lågstadiet.

Samtidigt vilar senare läsförståelse på flera grundläggande förmågor. En av dem är säker och alltmer automatiserad avkodning – att koppla samman bokstäver och språkljud och läsa ihop dem till ord. När avkodningen kräver mycket uppmärksamhet blir det mindre mental kapacitet kvar till att förstå och bearbeta innehållet. En annan är fonologisk medvetenhet, förmågan att uppfatta och arbeta med språkets ljud.

Det betyder inte att avkodning räcker. Elever behöver också ordförråd, muntlig språkförståelse, bakgrundskunskaper, läsflyt och strategier för att tolka texter. Men utan fungerande avkodning blir vägen till djup läsförståelse betydligt brantare.

PISA-resultaten kan därför inte användas som ett direkt test av tidiga läsmetoder. Däremot gör de det svårt att bortse från värdet av att lägga grunden tidigt, följa elevernas utveckling och sätta in riktat stöd innan misslyckanden hinner staplas på varandra.

Vad forskningen säger om tidiga, strukturerade insatser

Att strukturerad och multisensorisk träning kan flytta tidiga läsfärdigheter har prövats i svensk klassrumsmiljö. I ett randomiserat fältexperiment av IFAU (2019:7) följdes 161 elever i förskoleklass och årskurs 1 vid 12 skolor, med fokus på elever som bedömdes ha störst risk att utveckla lässvårigheter. Eleverna tränade individuellt eller två och två, vanligen 3–4 gånger i veckan under 8–10 veckor.

Jämfört med kontrollgruppen kunde 65 procent av eleverna i insatsgruppen avkoda minst ett ord, mot 18 procent i kontrollgruppen, och de avkodade i snitt 6,54 ord mot 1,3. Effektstorleken var 1,07 för avkodning och 1,03 för bokstavskunskap. Studien mäter kortsiktiga effekter på tidiga läsfärdigheter hos yngre elever i riskgrupp – den säger ingenting om framtida PISA-resultat, och forskarna betonar att resultaten behöver replikeras. Metoden och underlaget beskrivs närmare på sidan om forskningen bakom Läsklar.

Från sena varningssignaler till tidig handling

PISA 2025 visar var elever befinner sig vid 15 års ålder. För skolan är den viktigaste frågan vad som kan göras långt innan dess.

Tre principer är särskilt viktiga:

1. Upptäck tidigt. Följ bokstavskännedom, fonologisk medvetenhet och avkodning redan i förskoleklass och årskurs 1. Skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd ger stommen – se vår genomgång av kartläggning av tidig läsutveckling.

2. Agera strukturerat. Ge elever som riskerar att halka efter korta, återkommande undervisningstillfällen med tydligt innehåll och tät återkoppling, i linje med garantin för tidiga stödinsatser.

3. Följ effekten. Gör elevens framsteg synliga och ändra stödet om utvecklingen uteblir.

Ingen enskild metod vänder den här utvecklingen, och den läraren som lovar det ska man vara skeptisk mot. Men varje elev som får knäcka läskoden i tid slipper bära svårigheten vidare uppåt i skolan.

PISA visar konsekvenserna sent, när de redan är svåra att göra något åt. Det som går att påverka nu ligger i förskoleklassens och lågstadiets vardag: veta vilka elever som ligger efter i bokstäver och ljud, ge dem korta pass som återkommer, och kontrollera om det faktiskt rör sig.

Det är inte glamoröst arbete. Men det är arbetet som avgör hur de här siffrorna ser ut om tio år.

Vanliga frågor om PISA 2025

Vad visar PISA 2025 om svensk läsförståelse?

Svenska 15-åringar fick i genomsnitt 466 poäng i läsförståelse, 21 poäng lägre än 2022 och 50 poäng lägre än år 2000. Det är Sveriges lägsta uppmätta resultat i PISA, och 31 procent av eleverna nådde inte en grundläggande läsnivå.

Varför har de svenska läsresultaten sjunkit?

Det finns ingen enskild förklaring. Skolverket och OECD pekar på flera samverkande faktorer: förändrade läsvanor, digitala vanor, motivation och uthållighet, skolklimat, fler elever i behov av stöd och kvarvarande effekter av pandemin. Nedgången syns dessutom i 28 av 37 jämförbara OECD-länder.

Vilka elever drabbas hårdast?

De redan svagaste läsarna. Bland lågpresterande elever sjönk resultatet 26 poäng sedan 2022, mot 11 poäng bland högpresterande. 38 procent av pojkarna, 45 procent av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund och 55 procent av utlandsfödda elever med utländsk bakgrund nådde inte grundläggande nivå.

Vad säger PISA om tidig läsinlärning i förskoleklass och åk 1?

PISA mäter avancerad läsförståelse hos 15-åringar och kan inte utvärdera tidiga läsmetoder. Men senare läsförståelse vilar bland annat på säker avkodning och fonologisk medvetenhet, vilket gör tidig kartläggning och strukturerat stöd i förskoleklass och årskurs 1 centralt.

Hur kan skolan agera på resultaten?

Följ bokstavskännedom, fonologisk medvetenhet och avkodning tidigt med Skolverkets kartläggningsmaterial, ge korta återkommande insatser till elever i riskzon i linje med garantin för tidiga stödinsatser, och följ upp om utvecklingen faktiskt sker.